Ordlista, Färg- och lackteknisk

 

Baseras bl a på TNC 38 och TNC 88 (Tekniska Nomenklaturcentralen)

 

· AEROSOL Innehållet i behållaren som fördelar en fin färgdimma under tryck, etc. .

. Acetylering Reaktion där väte i en hydroxylgrupp ersättes med acetylradikalen (CH3CO)

· AKRYLAT En sorts syntetisk polymer som användes som bindemedel till högpresterande vattenburna färger & tätningsmedel: Vissa akrylatpolymerer används i billacker, ytbeläggningar, etc.

· Akrylatfärg Färg med akrylatharts som huvudsakligt bindemedel. Dessa färger kallas ibland för ”plastfärger”. Akrylatfärgerna för trä är lösta i vatten, ibland med en liten tillsats av en s k filmbildare för att underlätta torkprocessen då ytskiktet bildas. Dessa färger har hög kvalitet framför allt i kulörbeständighet.

· Akrylatharts Harts som framställs genom polymerisation av derivat av akrylsyror. Derivaten kan vara estrar av akrylat- och metakrylatsyra, akrylnitril och dess polymerer. Används som bindemedel i akrylatfärg.

· Akrylatlatexfärg Se akrylatfärg

· ALGER Stor grupp encelliga, ej blommande växter som innehåller klorofyll men saknar egentliga stjälkar, rötter, blad & kärlvävnader. (t ex tång)

· ALGICID Ett kemiskt medel som ofta ingår i utomhusfärger & – grundlacker för att förhindra algtillväxt på en färglagd yta.

· ALGRESISTANS Förmågan hos en färg eller en grundlack att motstå algtillväxt på ytan.

· ALKALI En alkalisk, eller ”basisk”, kemisk substans som t ex kalk eller kaustik. I allmänhet närvarande i färsk cement, betong, gips eller vissa rengöringsprodukter i hushållet.

· ALKALIUTBRÄNNING Ett tillstånd som uppträder då alkaliteten i färskt murverk förorsakar nedbrytning av en färgs bindemedel, med färgförlust & allmän försämring av färgskiktet. Uppträder vanligtvis tillsammans med vinylacetat copolymer, vatten- & lösningsmedelsbaserade färger som applicerats på murade ytor som är mindre än ett år gamla.

· ALKYD En konstharts som användes i lösningsmedelsburna färger. En alkydharts tillverkas genom att låta en torkande olja reagera med ett hårt syntetiskt material.

· Alkydfärg Färg med alkydharts som huvudsakligt bindemedel. Färger baserade på alkyder kom någon gång på 30-talet. Alkyden kan sägas vara en vidareutveckling av linoljan. Alkyden har generellt sett bättre egenskaper än linoljefärg. Tidigare var oftast alkydfärgen löst i lacknafta men på senare tid har vattenburna alkydfärger utvecklats. De vattenburna förekommer ibland tillsammans med akrylatbindemedel.

· Alkydharts Syntesharts som framställs genom kondensation av flervärda alkoholer med flerbasiska syror. Används som bindemedel i alkydfärg.

· ANDNING Genomsläppning av fukt/ånga från substratet genom färgskiktet.

· ANTÄNDBAR Avser varje vätska som har en flampunkt på eller över 37ºC.

· AVFETTNINGSMEDEL Lösningsmedel eller sammansättning som användes för att avlägsna oljor, fetter eller smörjmedel från ett substrat.

· AVTRYCKSRESISTANS Förmågan hos en ytbeläggning att inte bibehålla intrycksmärken från ett föremål som placerats på densamma.

· AVTUNNING Process för anpassning av ett mindre område till dess omgivning efter punktgrundning med användning av en filler eller genom att skrapa ren en yta med gammal färg.

· BARRTRÄ Den trädgrupp (fura, tall, gran) som kännetecknas av städsegröna barr.

· BESTRYKNING En färg, bets, fernissa, lack, eller annan ytbehandling som ger ett skyddande &/eller dekorativt skikt över ett substrat.

· BESTÄLLNINGSFÄRG Specialfärger som framställes genom tillsats av brytningspigment eller genom blandning av olika färgnyanser. Medger beredning av en önskad färg på försäljningsstället.

· BETS En delvis transparent beläggning som färgar trä utan att dölja ådring &/eller textur.

· BINDEMEDEL 1. En färgkomponent som ”binder” pigmentpartiklarna i ett uniformt, sammanhängande färgskikt & som får färgen att fästa vid ytan. Mängd & beskaffenhet hos bindemedlet hjälper till att fastställa de flesta av färgens nyttoegenskaper – tvättbarhet, seghet, vidhäftning, färgbeständighet & hållbarhet. 2. I grundlack är det en komponent som ”binder” pigmentpartiklarna i en homogen sammansättning & får grundlacken att fästa vid ytan. De huvudsakliga nyttoegenskaperna i grundlacken – hållbarhet, vidhäftning samt flexibilitet vid låga temperaturer – bestämmes av bindemedlet.

· Bindemedel Beståndsdel i färg eller lack avsedd att hålla samman skiktet och fästa det vid underlaget.

· BIOCID En biologiskt aktiv färg- & grundlacktillsats som tagits fram för att hindra bakterier från att förstöra färgen eller tätningsmedlet vid lagring; eller också för att hindra svamp-/algföroreningar från att växa på det applicerade färgskiktet.

· BLEKNING Förlust av kulör, vanligtvis förorsakad av exponering i solljus.

· BLEKNING Försvagning av färgens kulör, vanligtvis förorsakad av exponering för ljus, värme eller väderförhållanden.

· BLOCKFYLLMEDEL Ett tjockt, färgliknande material som användes för att jämna ut mycket grova murade ytor. Appliceras normalt med pensel, därefter följer färgläggning.

· BLY En mjuk, smidbar tungmetall. Tidigare användes blyföreningar som vitt pigment & brukades i grundfärger för att förhindra genomblödning av tannin.

· BLÅNING När tannin, som finns i vissa träslag (t.ex. barrträd), vandrar genom ytbeläggningen & orsakar missfärgning.

· BLÅSBILDNING Bildandet av kupolformade, ihåliga färgutskott.

· BLÖDNING Materialets vandring från underlaget, som förorsakar missfärgning av färgen.

· BOTTENSATSBILDNING Nedsjunkning av pigment eller fasta beståndsdelar i färg som befinner sig i en burk så att bildar en bottensats.

· BRYTNING Brytning sker när man tillsätter vitt till en kulör. Även vid tillsättning av kulör till flytande färg.

· BÄRMATERIAL Den flytande beståndsdelen i färgen som pigmenten är fördelade i. Bärmaterialet består av lösnings- & bindemedel.

· BÄTTRING Påförande av färg på små målade ytor för att reparera missar, märken, skråmor & ställen där färgen lossnat, för att återställa ytan.

· DAGGPUNKT Den temperatur vid vilken vattenånga i luften börjar kondenseras.

· DAMMTORR Torkningstillstånd hos en målning då luftburna dammpartiklar inte längre fastnar.

· Densitet Kvot av massa och volym [kg/m3].

· Dispersion Blandning bestående av fasta partiklar, vätskedroppar eller gasbubblor i vätska eller gas.

· DRYGHET En mängd färg räcker till en viss yta. Hur mycket burken räcker till framgår i allmänhet av etiketten. Hur mycket en viss volym räcker till beror på påföringsmetod & teknik, underlagets sugegenskaper etc. samt på färgens egenskaper.

· ELASTICITET Förmågan hos en färg eller en grundlack att utvidgas & sammandras med substratet utan att lida skada eller förändring till utseendet. Utvidgning & sammandragning förorsakas oftast av temperatur- & fuktighetsfluktuationer.

· EMALJ Tekniskt sett är emalj färgad lack eller högglansfärg. Termen användes för högkvalitativa, smutsavstötande färger (oftast för bruk inomhus) som kan ha en glansnivå från sidenmatt till blank. Dessa färger användes för mer krävande appliceringar såsom i kök, badrum, etc.

· Emulgermedel Ämne som underlättar bildning av och stabiliserar en emulsion.

· EMULSION Blandning (vanligtvis mjölkvit) i vilken en vätska dispergerar (men inte löses upp) i en annan vätska. Vattenbaserat färg- eller tätningsbindemedel kallas ofta dispersion även om det handlar om dispersion av fasta polymerpartiklar i en vätska (vatten).

· Emulsion Dispersion av två vätskor.

· Emulsionsfärg Färg i vilken bindemedlet ingår i form av emulsion.

· ENFÄRSGSSCHEMA Användning av olika nyanser av samma kulör vid dekoration. Kallas även monografiskt.

· ENKELHET VID APPLICERINGEN Egenskaper hos en färg eller tätningsmedel som underlättar appliceringen, t ex stänksäkerhet, poleregenskaper & öppen tid.

· FALS Den läpp runt en färgburks öppning där locket placeras.

· FIBERKRACKELERING En färgs krackelering som går parallellt med fiberriktningen i träämnet.

· FIBERLYFTNING Uppsvällning & lyftning av korta spruckna träfiber förorsakat av en vätska. Vatten har särskild förmåga att åstadkomma detta.

· FIBERRIKTNING Trä- eller fanerfibers riktning, storlek, mönster eller utseende.

· FILLER Pulver som blandas med vatten eller ett färdigblandat preparat som främst användes för att fylla ut större sprickor i väggar. Det torkar & hårdnar & kan slipas & målas, men tillåter inte mycket rörelse i substratet.

· FILMBILDARE Ett organiskt lösningsmedel som användes i vattenburna färger & som fungerar som temporärt mjukningsmedel till hjälp vid filmbildning. Det hjälper bindemedlet att bilda en sammanhängande film vid appliceringen, i synnerhet i den nedre delen av det rekommenderade appliceringstemperaturområdet.

· FILMBILDNING Bildande av en sammanhängande torr film medelst bindemedel, antingen pigmenterad eller ej. I en dispersionsfärg är denna process ett resultat av vattnets avdunstning & den efterföljande sammansmältningen av bindemedlets partiklar.

· FINGERTORR Torkningstillstånd hos en målning då den hårdnat tillräckligt för att kunna beröras lätt utan att färg fastnar på fingret.

· FLAGNING Färgstycken som lossnar från underlaget förorsakat av bristande vidhäftning &/eller elasticitet.

· FLAMPUNKT Den lägsta temperatur vid vilken en vätskas ångor kan antändas.

· FLEXIBILITET Utsträckning i vilken en färgbeläggning eller en grundlack efter torkning har förmågan att anpassa sig till substratets rörelse utan att skadas.

· FLYKTIG Lättavdunstande. De komponenter i färger & lacker som lätt avdunstar.

· FLYTANDE YTSLIPNING, FLYTANDE SANDPAPPER Flytande kemikalie som användes för att rugga upp en målad yta för att förbättra nästa skikts vidhäftning.

· FOG Det gap eller utrymme som skapas då två byggmaterial sammanfogas, såsom t ex där två slags listverk fogas samman eller där badkaret & badrumsväggen möts.

· FOGMASSA Tätningsmedel eller kitt som användes till att täta en fönsterruta i karmen.

· Fukt Vatten som förekommer i fasta ämnens eller massors håligheter eller som häftar vid deras ytor eller som förekommer i luften som dimma eller i homogen blandning.

· Fukthalt Förhållandet mellan den i en viss materialmängd ingående mängden fukt och hela materialmängden [kg/m3]. I träsammanhang används vanligtvis fuktkvot istället för fukthalt.

· Fuktighet Egenskap att innehålla fukt. Förhållandet mellan den i en viss mängd luft ingående mängden vattenånga och hela luftmängden. Anm. Ofta anges mängden vattenånga i luften i relativ fuktighet som är förhållandet mellan rådande vattenånghalt i luften och mättnadsånghalten vid samma temperatur; uttrycks oftast i procent av mättnadsånghalten.

· Fuktkvot Förhållandet mellan den i en viss materialmängd innegående mängden fukt och den fuktfria mängden, [%].

· FUKTRESISTANS Förmågan hos en färgbeläggning att tåla svällning, sprickning eller annan skada som förorsakas av fukt.

· FUNGICID Kemiskt ämne som användes i ytbeläggningar & grundlacker som hindrar mögeltillväxt på en applicerad färgbeläggnings yta.

· Fungicid Ämne med förmåga att döda svampar, t. ex. mögelsvamp. Fungicider kan användas t.ex. som tillsatsmedel i polymermaterial eller för impregnering eller ytbehandling.

· FYLLNADSMEDEL Lågtäckande billigt pigment som fyller ut & förlänger högtäckande & färgade pigments förmåga, ger färgen massa & kan - på positivt eller negativt sätt - ha inverkan på många egenskaper. Några vanliga fyllnadsmedel är lera, kvarts & silikat.

· FÄRG En ogenomskinlig ytbeläggning som oftast görs med bindemedel, vätskor, tillsatser & pigment. Om den appliceras i flytande form torkar den & bildar en sammanhängande film som skyddar & förbättrar substratets utseende.

· FÄRGBORTTAGNING Avlägsna gammal färg, lack etc. med hjälp av färgborttagningsmedel, sandpapper, värmepistol eller skrapverktyg. Avser även borttagning av gammal tapet.

· Färgfilm Sammanhängande lager av ett eller flera färgskikt.

· FÄRGHJUL Ett cirkelrunt kort med tårtbitsformade segment med olika specifika färgnyanser. Användes vid färgdekoration.

· FÄRGSÄTTARE En koncentrerad vätska eller torr färg som tillsättes en målarfärg för att uppnå en utvald färgnyans.

· FÄRGTÄCKNING Avser inte enbart färgskiktets opacitet utan också hur den täcker beroende på tjocklek & hur mjukt den flyter ut. Hänsyn måste tas till hur färgen appliceras (pensel, roller, spray etc.).

· FÄRGÄKTHET En färgs förmåga att bevara sin ursprungliga färg & motstå blekning. Denna term brukas vanligtvis om utomhusfärger.

· Färgämne Ämne, i form av exempelvis pigment eller lösligt färgämne, med förmåga att ge kulör.

· FÖRPACKNING Blandning av de olika burkar med likartad färg som skall användas på ett & samma arbete för att garantera enhetlighet, särskilt vad gäller kulören.

· FÖRTUNNING En vätska som tillsammans med bindemedel är bärmaterialet för färgen. Förtunningen avdunstar sedan färgen lagts på. Vatten används som förtunning i vattenburna färger, medan terpentin, teknisk sprit & denaturerad alkohol är de förtunningar som förknippas med lösningsmedelsburna ytbeläggningar; vätskan som används för att förtunna ytbeläggningen.

· Förtunning Lösningsmedel som man före appliceringen sätter till färg eller lack för att minska dess viskositet.

· FÖRTVÅLNING En kemisk nedbrytning av färgens bindemedel av alkali eller fukt från underlaget (t.ex. färsk betong eller puts). Förtvålad färg kan brytas ned, flagna eller missfärgas.

· GALVANISERAD Järnhaltig metall som är täckt med zink för skydd mot rost

· GENOMSLÄPP I stånd att låta någonting ( som t ex vattenånga) passera genom utan att skada.

· GIPS Naturligt kristallint kalciumsulfat använt som ett utdrygningspigment i färg & inom tillverkning af gipsskivor & bränd gips. Om du vill att gipset skall stå öppet längre så blanda i något surt, typ vinäger…

· GLANS En beläggnings lyster eller reflekteringsförmåga. Matta färger har svag lyster, högglansfärger har mycket påtaglig glans.

· Glans Visuell egenskap hos en yta att speglande reflektera ljusstrålning. Glans kan beskrivas med ord som blank och matt.

· GLANSBESTÄNDIGHET Förmågan hos en färg att bibehålla sin glans – gäller särskilt sidenmatta & glansiga utomhusfärger.

· GLANSDÄMPARE En vätskeberedning som användes för att avlägsna glansen hos en bestruken yta & därigenom något rugga upp & göra underlaget skrovligt. Detta ger förbättrad vidhäftning för det skikt som skall appliceras.

· GLANSLÖS (MATT) Uppvisar ingen lyster eller glans.

· GLANSPOLERING Bildandet av glänsande områden på en målad yta som resultat av polering eller tvättning.

· GLASYR Tunt toppskikt av transparent färg som användes för att modifiera en underliggande kulörs färgton.

· GRUNDFÄRG Det första fullständiga färgskiktet som appliceras i ett färgsystem. Många grundfärger är framtagna för att ge lämplig vidhäftning mellan underlaget & efterföljande täckfärger. De flesta grundfärger innehåller pigment, vissa ger homogenitet åt täckfärgen, vissa förhindrar korrosion på underlaget & åter andra förhindrar missfärgning av täckfärgen.

· Grundfärg Färg avsedd som första skikt på ett underlag som skall beläggas med flera skikt.

· GRUNDFÄRGSFÖRSEGLING Grundfärgssystem som minimerar eller förhindrar täckfärgens inträngning i underlaget.

· GRUNDLACK En flytande beläggning som isolerar trä, puts etc. & förhindrar att ytan suger åt sig toppfärgen. Grundlacker kan vara transparenta & kan fungera som grundfärg. Några grundlacker behöver inte målas över.

· GRÄNG är det mönster i färgen som uppträder på väggen efter rollerhylsa. Varierar efter rollerhårens längd samt färgtyp.

· HALVTRANSPARENT LASYR Lasyr som ändrar den naturliga färgen hos trät, men ändå låter ådring & textur skina igenom. Termen tillämpas allmänt på produkter för användning utomhus, men motsvaras av bets för behandling av invändiga snickerier.

· HARTS Ett naturligt eller syntetiskt material som används som bindemedel i färger & grundlacker. Termen används i allmänhet för lösningsmedels- eller vattenburna bindemedel, såsom alkyd- eller akrylathartser.

· HUD Den hinna som bildas på färg eller grundlack vid förvaring. Uppkommer vid kontakt med luft.

· HÅLLBARHET Den omfattning vid vilken ett färglager eller tätningsskikt kan motstå de destruktiva effekterna i den omgivande miljön.

· HÅRDHET Den grad av tryck som ett material tål utan att deformeras eller repas. .

· HÅRT TRÄSLAG Träd som har stora löv (i motsats till barrved & mjukt trä). Termen avser ej träets verkliga hårdhet. Exempel: ek, lönn, ask, björk & valnöt.

· HÖGTRYCKSTVÄTT Rengöringsutrustning som använder vatten under högt tryck.

· ICKE FLYKTIG Den fasta delen i en färg som består av pigment & bindemedel; det är den del av färgen som blir kvar på ytan efter det att den torkat.

· IMPREGNERANDE FINISH Ytbeläggning som absorberas av underlaget snarare än att bilda en film på ytan.

· INERT Kemiskt inaktiv; korrosionsbeständig.

· JÄRNHALTIG Metall som innehåller järn; de flesta metaller utsättes för rostangrepp.

· Järnoxidrött Pigment bestående huvudsakligen av järn(III)oxid, Fe2O3.

· Järnvitriol, järnoxidulsulfat, svavelsyra järnoxid, ferrosulfat

Recept 1/2kg järnvitriol, (30g kopparvitriol), 1/2 påse Silvergrå bets löses i 7-10L varmt vatten + lite såpa. Järnvitriol ger grå nyans. Kopparvitriol ger brun kulör. Silverbetsen ger lyster. Penslas alt sprutas. Tänk på att järnvitriol är vattenlösligt och kan regna bort ett par dagar efter applicering! Är en av de konserverande delarna i falurödfärg. Järnvitriolbehandling hjälper endast träfasaden att snabbare bilda det offerskikt som skyddar. Allstå bildas inget färgskikt. Endast på nytt trä alt tidigare behandlat med samma metod.

Om järnvitriol som träskydd (källa: www.kulturfarg.com/myter.htm)

Järnvitriolbehandling är huvudsakligen att betrakta som en kosmetisk åtgärd för att snabbt få den grånad av virket som annars naturen sköter av sig själv. Träskyddseffekten är närmast försumbar. Behandlingen skyddar inte från solens tärande UV-ljus som bryter ner träets eget bindemedel. Behandlingen skyddar inte mot vatten och givetvis inte heller mot frost som en tidning skrev.

Man kan få missfärgning av järnvitriol på avrinningsytor som består av korrosiva metaller. Slutsats av detta är att ingen behandling (eller förvisso även en järnvitriolbehandling) är bättre än en helt felaktig målningsbehandling. Rätt byggt ruttnar inte en fasad utan färg - den grånar, eroderar sakta och omger sig med ett skikt av lösa träfibrer. Nästa slutsats är att vill man stoppa UV-ljusets härjningar måste en fasadbehandling innehålla tillräckligt med pigment som kan reflektera bort strålarna - en sorts solskyddsfaktor alltså.

En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip som obehandlat virke. Behandling med järnvitriol

- skyddar inte mot regn, utan fukt ska kunna torka ut genom att panelen ventileras väl

- skyddar inte mot solens UV-ljus, som bryter ner träet så att ytan eroderas och spricker

- ger ett litet till inget motstånd mot svamp- och mögelpåväxt

- ger en yta där träets struktur framträder

- ger en färg som varierar med ljus och luftfuktighet

- ger större fuktrörelser i träet än målat trä

- kräver att spik och bleck är rostfria annars rostar de så att rostränder bildas

- kan missfärga fönster, glas, grund och plåttak

- kan missfärga närliggande mark och golvytor vid urlakning.

 

· KALCIUMKARBONAT Ett mineral (krita) som användes som fyllnadsmedel för färg eller tätningsmedel.

· KEMISK MOTSTÅNDSKRAFT Ett färglagers förmåga att motstå skada från kemiska substanser.

· KINESISK TRÄOLJA En snabbtorkande olja som utvinns ur tungträdet. Används vid behandling av fina träslag.

· KISELDIOXID Ett pigment bestående av kvartssand som krossats eller malts. Ett förstärkande fyllnadsmedel för färger; det förbättrar glansbeständigheten.

· KLIBBDUK En trasa som impregnerats med ett klibbigt ämne & som används för att avlägsna damm från en yta efter slipning & före applicering av nästa färgskikt. Den skall förvaras i en lufttät behållare för att behålla sin klibbighet.

· KLIBBIG Stadiet i färgens torkprocess då filmen är klibbig när man vidrör den försiktigt.

· KLIBBTORR Torkningstillstånd hos en målning då den inte längre är klibbig vid beröring.

· KOMPLEMENTFÄRGER Två kulörer direkt motsatta till varandra på färghjulet.

· KONSERVERINGSMEDEL Substans som användes för att förhindra tillväxt av mikroorganismer i eller på ett organiskt underlag. Ett exempel är en ingrediens i vattenburen färg som användes för att förlänga hållbarheten.

· KONSISTENS En färgs tjocklek eller strykbarhet.

· KONTRASTFÄRGER Färgnyanser som skiljs åt av åtminstone tre andra på färghjulet.

· KORROSIONSBESTÄNDIGHET Förmågan hos en substans att motstå förstörelse till följd av en kemisk reaktion med omgivningen. Bestrykningar som ger denna funktion innehåller vanligtvis ett korrosionsskyddsmedel.

· KORROSIONSSKYDDSMEDEL Alla material som användes för att förhindra metallers oxidering (rostning). Kan vara en mellanstrykningsfärg, en tillsats, ett pigment eller färgskikt applicerat på ytan.

· KRACKELERING Mönster bestående av korta, smala sprickor i färgens toppskikt. Krackelering uppträder när färgen förlorar sin elasticitet.

· Krackelering Defekt i form av sprickor som går genom hela filmen och som kan leda till fullständig nedbrytning.

· KRISTALLINISK KVARTS Se silikat.

· KRITNING Försämring av ytan hos en utomhusfärg vid förvittring till en bleknad pulverlik substans. Kritning uppträder då färgens bindemedel bryts ned av hårda miljöförhållanden. Kritan bör avlägsnas före ny målning.

· Kritning Defekt som yttrar sig i förekomst av löst sittande pulver på färgskikt beroende på att en eller flera komponenter i färgen brutits ned.

· KROKODILHUD Ett fjälliknande mönster som uppträder på färg beroende på dess oförmåga att fästa vid en glatt underliggande yta. Det kan också bero på applicering av ett lager över en mjuk grundfärg, eller (vid lösningsbaserad färg) eftersom att träet bestrukits en andra gång innan det undre skiktet hade torkat.

· Kulör/Färg Synförnimmelse som kan beskrivas med ord som rött, grönt, grått, brunt, svart. Om färg används i betydelsen målningsfärg, kan kulör vara en användbar synonym för betydelsen färgförnimmelse. I dagligt tal inbegriper ordet färg ibland inte svart, grått eller vitt, vilket däremot är fallet inom den vetenskapliga och tekniska terminologin. Kulör anger ännu oftare den direkta motsatsen till svart, grått, vitt. Detta måste undvikas när ordet används som synonym för färg.

· KULÖRBESTÄNDIGHET Förmågan att bibehålla kulören & inte urblekas omåttligt under normala omständigheter.

· KULÖRTON En färgs bas, t.ex. röd eller grön. Ljusare eller mörkare variationer är fortfarande samma kulörton. Följaktligen är ljusrött & en mörkrött samma kulör.

· LACK En flytande sammansättning som omvandlas till en transparent hård film när den påförts i ett tunt skikt.

· LACKFÄRG Färgskikt som är baserat på syntetiskt termoplastiskt filmbildande material som löses upp i organiskt lösningsmedel: Torkar genom lösningsmedelsavdunstning.

· LACKNAFTA Ett lösningsmedel av petroleumdestillat som huvudsakligen användes av yrkesmålare för att tunna ut lösningsburna färger & för rengöring.

· Lacknafta En blandning av kolväten, huvudsakligen alifatiska med en varierande halt av aromater och naftener. Används ofta som spädningsmedel i lösningsmedelsbaserade utomhusfärger för trä.

· LAPPNING/ÖVERLAPPNING Område där ett färgskikt eller annan beläggning går ut över en intilliggande nymålning. Målarens syfte är att göra fogen utan synliga överlappningsmärken.

· Lasyrfärg Lasyrfärg är en typ av färg som oftast är baserad på en alkyd. Lasyren kan vara både vattenburen eller lacknaftaburen. Lasyren innehåller mindre pigment och ger därmed ett genomskinligt intryck. Ett laserat system kräver mer underhåll men är å andra sidan oftast enklare att utföra.

· LATEX En mjölkvit fin dispersion av fast harts i ett vattenhaltigt medium. Användes också för att beskriva vattenburna färger, vars viktigaste bindemedel är latex.

· LATEXFÄRG Vattenburen färg gjord av ett syntetiskt bindemedel (latex), såsom akrylat, vinylacetat-copolymer eller styrolakrylat-latex.

· Latexfärg Se akrylatfärg

· LERA Ett vitt mineral som användes som fyllnadsmedel – mestadels i inomhusfärger.

· LERSPRICKNING En färgskada som ser ut som sprucken lera; uppstår då en färg appliceras för tjockt, t.ex. tjock bestrykning i hörn.

· LINOLJA Torkande olja som utvinnes ur linfrö. Den är mörkare & torkar långsammare än de flesta andra torkande oljor. Efter att tidigare ha använts i stor omfattning i ytbeläggningar har den numera begränsad användning i lösningsmedelsbaserad husfärg & träolja.

· Linolja Torkande olja från frön av linväxten Linum usitatissimum.

· Linoljefärg Färg med linolja som huvudsakligt bindemedel. Oftast tillsätts standolja som är en typ av linolja för att förbättra kvaliteten hos linoljefärgen. Kan vara vattenburen eller lösningsmedelsburen.

· LITER En metrisk volymenhet. 4,546 liter = 1 gallon (br.)

· LUDD Fibrerna på en roller.

· LÄTTANTÄNDLIGHET En substans förmåga att antändas, med en flampunkt under 37ºC.

· LÖSLIGHET Förmågan hos ett material att lösas upp i en vätska. Socker är till exempel lösligt i vatten.

· LÖSNINGSMEDEL En vanligtvis flyktig vätska i vilken färgens filmbildande partiklar löses eller fördelas.

· MARINA FÄRGER Färger & lacker som tagits fram speciellt för att tåla saltvatten & exponering i marin miljö.

· MARMORERING En dekorativ målningsteknik som efterliknar marmorns färg & form.

· MATT FÄRG Färg med låg eller ingen lyster: Användes oftast på innerväggar & tak, men också yttre väggpartier.

· MELLANSKIKT Ett färgskikt som lägges mellan två andra skikt.

· MELLANSTRYKNINGSFÄRG Ett skikt, vanligtvis pigmenterat, som ger bättre vidhäftning &/eller maximal glans & jämnhet hos toppskiktet.

· MINERALTERPENTIN Ett kolväte-lösningsmedel som destillerats ur petroleum; de flesta eller samtliga mineralterpentiner kan vara förtunningsmedel.

· MSDS Datablad för produktsäkerhet. Ett informationsdokument som ges ut av tillverkaren med tanke på säkerhet & hantering.

· MURVERK Mineralbaserat byggnadsmaterial såsom cement, murbruk, sten, tegel & stuck.

· MÅLARSODA • För bästa resultat vid målning och tapetsering. • Bleker, Avfettar och rengör effektivt. • Effektivt vid rengöring före ommålning av husfasader, utemöbler och dörrar. • Till våtslipning av tryckimpregnerade trätrallar, trädgårdsmöbler, trä- och plastbåtar. • Enkel att använda. Silverputs. Lägg aluminiumfolie i botten på diskhon. Strö över 1 dl målar/hushållssoda till 4 liter vatten. Häll på kokhett vatten och lägg silvret i badet. Låt stå ca 3 minuter. Skölj och torka. Ej lämpligt för silver med mörkare dekor.

· Målningssytem/(Färgsystem) Ett antal separat påförda färgskikt, som appliceras i en bestämd ordning och med bestämda intervall.

 

. Mögel i våra bostäder (källa http://web.telia.com/~u50003136/debatter/mogel.htm)

 

Inledning Den ökade byggenskapen på 70 - talet har uppdagat ett problem, som i det tysta har fått stora sanitära kon sekvenser. En ökad rationalisering inom byggbranschen med ny teknik, nya material och energisnåla hus har resulterat i att elak lukt uppmärksammats i allt större utsträckning i vårt bostadsbestånd. Den elaka lukten är förknippad med växt av mögelsvampar i byggmaterial och skapar i bostaden en karaktäristisk lukt, som påminner om dålig hygien. Lukten upptäckas vanligen ett till två år efter det att byggnaden färdigställts. En van näsa känner snabbt igen mögellukten, en stickande unken lukt, som påminner om lukt i en potatiskällare eller lukten av fuktig jord. Luktämnena har stor vidhäftningsförmåga och är svåra att få ur gångkläderna. Även efter en grundlig sanering av bostaden kvarstår ofta lukten. Mögelproblemet är bara en del av de hälsorisker som den moderna inneslutna människan utsätts för. Nya byggmaterial och krav på reducerade energikostnader har gjort att man idag talar om indoor air pollution. Formaldehyd från spånplattor och isoleringsmaterial har genom sin reaktivitet skapat påvisbara besvär hos boende. Radondotterhalter i boendet där markemissionen tillsammans med strålning från väggar och golv utgör en ännu outforskad men icke så ringa hälsorisk. Cigarrettrökning i täta hus är också exempel på rent fysikaliska hälsorisker inte bara för rökaren. Passiv rökning innebär också ett mycket allvarligt hälsohot inte minst vad gäller lungcancer. Gasspisen med sina förbränningsprodukter har också blivit ett problem i täta hus. Mycket av nämnda problem har att göra med att bostadsytan speciellt i småhus överstiger vad vi egentligen har råd med. Den luftomsättning som krävs för god hygienisk standard kräver mer energi än vi bara orkar med.

 

I denna pressade situation är det lätt att förstå människans magnifika ångestreaktioner som följer i nya hälsoriskers spår.

 

Mögel och strålsvampar har alltså sällat sig till våra nya hälsorisker. Orsaken är allestädes i naturen närvarande mögelsporer, som i gynnsam miljö haft möjlighet att gro och utveckla en svampkoloni. Denna har sedan spridit sig längs syllar och stråk. Processen kräver näring (substrat), träet självt. Lämplig fuktighet (humiditet) och lagom temperatur som gynnar tillväxten. Svamparna är saprofyter, det vill säga de bryter ner organiskt material. För att klara konkurrensen från andra svamparter och bakterier utsöndras ämnen, vilka ofta har antibakteriell effekt. Många av dessa substanser är också giftiga (toxiner) för högre djur.

 

Förekomsten av lukt, sporer och dessa toxiner betraktas idag som en sanitär olägenhet.

Förekomst

Orsaken till mycket av dessa problem är sviktande kunskap, slarv och bristande samordning mellan byggherre och hus tillverkare. Byggnadsnämndens bristande vilja och resurser att utföra avtalade inspektioner och kontroller är också en viktig faktor i denna utveckling. över 1000 - talet hus (siffror på 15 - 30.000 hus har nämnts) för att ha mögel problem och antalet kommer med all sannolikhet under de närmaste åren att öka kraftigt. Preliminära bedömningar visar att dessa hus kan hittas lite varstans i Sverige. Västergötland, Halland, sydvästra Småland, Skåne och Blekinge tycks dock vara mest utsatta. Kan det vara den ökade fuktigheten i dessa sydvästliga delar av landet, som ger möjlighet till denna svamp överväxt ? Det är känt att mögel problemen har att göra med ökad humiditet, en lämplig växttemperatur för svamparna, näringsrikt substrat och dålig ventilation. Med en försämrad ventilation följer också en ökad halt av koldioxid, vilket utgör en stimulerande effekt.

 

Problemet är att kunskapen inte tillämpas om hur man förebygger svampväxt i nya bostäder och att tillfredsställande teknik saknas för en sanering vid uppkomna problem.

 

Orsaken till allt detta är överskott på fukt. Fukten i, speciellt då småhusen, orsakas av överskottsvatten vid byggtillfället (byggfukt). Slagregn, kondens och kapillärgenombrott andra orsaker. Om sedan temperatur och med årstiderna varierande ångtryck gör att vattenånga kondenseras på olika material och ger underlag för svampangrepp. Att komma till rätta med alla parametrar som gynnar ett svampangrepp är mycket svårt. Speciellt gäller detta plattor på mark. Ehuru detta är en billig byggform utgör det en lätt fallucka även för den mest erfarne byggherren. Denna byggteknik kräver då en speciell noggrannhet och erfarenhet. Byggtekniskt synes syllen i ytterväggen vara mest angripen samt centrala delar av bjälklag i hus på betongplatta. Dåligt ventilerad torpagrund utgör också en vanlig växtplats för illaluktande mögelsvampar.

 

Mögelproblemens orsaker är många och fuktskador (därmed risk för mögelangrepp) är en vanlig orsak till klagomål på byggherrarna på speciellt 60 – 70 - talen. De vanligaste orsakerna till klagomål var felaktig marklutning som gjorde att grundvattnet trycktes upp emot huset, att återfyllningen var gjord av fel material lera istället för kapillärbrytande tvättat material, dålig eller felaktig dränering, felaktig applicering av ångspärrskikten på plattan samt ofullständig dränering av själva plattan. Andra orsaker som har betydelse är att vi har fått ett nytt byggmaterial som kan angripas av mögel trots betning och impregnering. Det föreligger en ny hantering av trä såsom sommarfällning, kortare torktider osv. Ny byggnadsteknik ibland utprovad under andra klimatologiska förhållanden än där huset uppföres.

 

En ny icke utvärderad teknik med snabbare inflyttning i ännu icke torra hus. Tapetsering med plastmaterial innan väggar och golv hunnit torka. Användning av tät plastbaserad färg. Annat grundmaterial och dåligt utförd dränering, bristfälligt utredda markförhållanden. Kapillärbrytande skikt under bottenplattan av otillfredsställande kvalitet.

 

Sekundärt kan fuktproblem uppstå genom undermålig ventilation med ökad fukthalt och koldioxidhalt, vilket gynnar mögeltillväxt.

 

Yttersyllen är mest angripen ofta på grund av dess applicering i plattkanten. Utanför syllen skapas en utskjutande klack som samlar vattnet som vandrar inåt. Förr användes alltid grundmurspapp mellan vattenförande betong och trä. I tron att impregnerat material inte angrips har denna teknik upphört. Även mellanväggens syllar som vilar direkt mot plattan kan innebära ett hot och mögelangrepp om konstruktionen är felaktig. Vidare kan byggnadskonstruktionen vid byggtillfället vara ordentligt nedfuktat t.ex. efter en regnig semester. Detta tillsammans med byggfukten ifrån betongplattan kan gynna utvecklingen av svampangrepp. Kondens inifrån har framförallt i el-uppvärmda hus skapat problem. Vattenburet uppvärmda hus har en väggcirkulation, som gör kondenseringsproblemet mindre uttalat. överväxt på träreglar, betongplattor är också vanlig. Plattan förser trät med tillräckligt med fukt. Problemet är speciellt markant vid ingjutna träklossar. Tryckimpregnering hindrar inte angrepp av luktalstrande mögelsvampar. Träskyddsmedel skyddar bara mot rötangripande mögel. Markfukten och kondenseringen på ångspärrskikt är också faktorer som är viktiga i byggskedet.

 

Nyligen har fuktskador och mögelangrepp noterats i samband med värmeskador på ångspärrskikten. Nytt ännu inte långtidstestat plastmaterial har visat en alltför snabb åldring då det utsatts för radiatorernas värme. Innefukten har därför vandrat ut och kondensering har skett inne i väggen med mögelangrepp som följd.

 

Även hus med torpagrund drabbas. Vanligen angripes byggrester till exempel trädgrenar som lämnats kvar i grunden. En olämplig byggplats till exempel med hög fuktighet där dränering och lutningsförhållande på ett olyckligt sätt samverkar är också en vanlig orsak. God ventilation av grunden krävs för att förhindra skador. Mögelskador kan också naturligtvis uppkomma genom direkta vattenläckage i väggar och trossbottnar.

 

Mögelsvamparter

Alla mögelsorter kan i stort sett förekomma. Av de typer av angrepp som kan ske anser man att först aktiveras de primitivare strålsvamparna, som anses vara väl så aktiva när det gäller avgivande av luktämnen. Därefter banas vägen för de egentliga mögelsvamparna med sin lukt och sporbildning. De sporalstrande mögelsvamparna skulle troligen svara för allergiriskerna. Vid kvarstående fukt sker successivt över växt av direkt träangripande rötsvampar. Impregnering skyddar oftast mot rötangreppen men vanligen ej mot mögel svampangreppen. De vanligaste grupperna inom mögelsvamparna är Penicillium, Aspergillus, Cladosporium och Mucor. Dessa kan naturligtvis växa tillsammans med strålsvamparna (actinomyceter). Denna sista grupp är en mellangrupp mellan svampar och bakterier. Svampsporer finns normalt i vår miljö och har i de angripna bostäderna beretts tillfälle att gro och bilda svamptrådar, som i sin tur är sporbildande. En del mögelsvampars optimala tillväxttemperatur är 22 - 28ºC. Men olika arter kan ha varierande optimala krav varför olika arter kan förekomma i mögelangripna hus beroende på temperaturen i vägg och golv.

 

De kräver en minimifuktighet av ca 75% relativ fuktighet. Sporerna däremot kräver högre fuktighet för att gro. Mögelsvamparna bildar långa smala förgrenade trådar (hyfer). Denna samlade mängd hyfer benämnes mycel. Mögelsvamparnas sporbildning sker i fruktkroppar direkt ifrån hyferna och benämnes konidiesporer. Huruvida det finns mer sporer i luktande hus eller inte är ännu inte närmare utrett.

 

Mögelsporförekomsten i våra hem beror emellertid av och återspeglar årstidsvariationerna, det vill säga makroklimatet och utomhusförekomsten. Ventilationen och sättet att uppvärma våra hus som starkt präglat hur dränerande luftströmmar går längs väggar och i bjälklag inverkar också. Mattor och husdjur påverkar mycket starkt mögelförekomsten och inte minst tiden som ger ändrade förutsättningar i det åldrande huset.

 

Rötsvampar..Ett mögelsvampangrepp som vanligen inte förändrar träets hållfasthet kan bana väg för annan form av angrepp. Detta kan ske genom enzymatiskt aktivare hyfer som angriper vedens byggelement lignin och cellulosa. Man talar om brunröta och vitröta och på senare tid även soft rot (mögelröta). I brunrötesvamp angreppen ingick den förr så kända hussvampen som bland annat förstör de bärande långa cellulosa molekylerna som ombildas till socker. Kvar blir det brunaktiga lignihet. Vitrötan innebär liknande angrepp men ligninet förstörs samtidigt som det uppstår en blekning.

 

Diagnos...Bästa sättet att ställa diagnos är lukten. Verifiering kan ske genom att ta prover från angripet material eller genom att filtrera fram sporer och odla fram mögelsvampen på speciella agarplattor. Men att ställa rätt diagnos på exakt vilken art av mögelsvamp som förekommer kan vara en svår uppgift för laboratoriet. Dessutom är systematiken inte helt tillfredsställande.

 

Luktämnena...Själva luktämnena är ofta av lågmolekylärt slag med en extremt starkt luktavgivande egenskap. De har vidare en stor vidhäftningsförmåga på framförallt textilier och är svåra att tvätta bort. Närmare data är inte kända men forskning pågår. Actinomyceterna tros emellertid svara för den unkna lukten som är så karaktäristisk. All svampöverväxt behöver inte innebära dålig lukt. Mycelets förmåga att avge dofter är ofta beroende av miljöfaktorer som temperatur och substrat. Avsaknad av lukt behöver därför inte innebära mögelfrihet.

 

Toxiner...Svamparna inom de aktuella grupperna har en uttalad förmåga att i tillväxtfasen skapa biologiska aktiva ämnen. Många är potenta antibiotika, som kan hålla konkurrerande svampar borta. Samtidigt kan dessa ämnen vara starkt giftiga för till exempel högre djur med ofta ospecifika angreppspunkter. Toxinerna bildas i och kring mycelet. Det är inte närmare känt om de följer med sporerna. En del av dessa toxiner har visat sig vara mutagena (det vill säga de har förmåga att för ändra arvsmassan) och skulle därmed kunna vara cancerframkallande. Många toxiner har vid djurförsök framkallat tumörer. Toxinbildningen styrs av yttre miljöfaktorer, de produceras av mycelet och får sedan diffundera (sprida sig) ut i om givande trä. Sporerna skulle alltså inte behöva vara bärare av någon större mängd toxin, men kunskapen i denna fråga är ännu alltför ofullständig. Patulin, aflatoxin, ocratoxin är exempel på det hundratal mycotoxiner vi känner till dess kemiska struktur. Huruvida dessa toxiner finns i sporer och därmed har möjlighet att komma i kontakt med människor är okänt. Vi kan ännu så länge bara spekulera över, huruvida mögelhusen är cancerframkallande. Detta mycket dåligt under byggda hälsohot har förts fram i debatten, som den viktigaste grunden för ett åtgärdsprogram.

 

Allergiproblematiken hänför sig till förekomsten av sporer och mögelfragment. I vissa tillväxtstadier är svampen en enorm sporbildare och varje kvadratcentimeter av en aktiv penicillinkoloni kan innehålla 100 miljoner sporer. Ofta växer möglet bakom ett ångspärrskikt och de boende exponeras bara för lukten ej för själva sporerna. Rumsluftens sporhalt och sporsorter varierar vanligen med uteluften. Märkligt nog behöver därför inte golvdammets mögel vara av samma slag som finns i rumsluften och det vi således skulle andas in. Härtill kommer att det mögel vi talar om växer i syllar och inne i väggar och ger luktproblem men inte säkert spor eller allergier. Många mätningar inne i rumsluften och i väggarna visar olika typer av svampar och sporhalter. Osäkerheten råder om väggens mögelangrepp påverkar rumsluften när kanske inte ens golvdammets mögel gör det. Provtagningar har visat växt av en mögelsort i väggen, medan helt andra mögelarter återfunnits i rumsluften. Flera olika typer av allergier kan beskrivas. Den man vanligen tänker på är den astmareaktion som finns beskriven hos till exempel allergikänsliga barn (den form som debatterats i samband med heltäckningsmattor). Vad som här skulle orsaka mögelallergi är de cirkulerande sporerna som till stor del beror av ute aktiviteten. Golvdammsporerna måste också tas med men når sällan andningszonen och slutligen då husets egna mögelsporer. Hur och om dom når oss är ännu alltså osäkert. Vid genombrott i väggar och syllar kan naturligtvis sporerna via vägg och bjälklagsventilationen nå de boende. Närvaron av lukten och misstanken om mögelangrepp har emellertid gjort att stort intresse har ägnats åt att finna orsaken till allergireaktioner i samband med mögelangrepp av själva byggnadskonstruktionen. De individer som skulle kunna tänkas bli påverkade av detta är atopiker som mycket väl kan tänkas sensibiliseras av mögel och mögeldelar. Vi vet till exempel att 10% av allergiker är mögelallergiker och vi vet också att de har det mest besvärligt under vårmånaderna maj - april men också under augusti - september.

 

Ännu har man dock inte funnit tillfredsställande bevis för att vid mögelangrepp i huset skulle finnas ett samband mellan detta och allergireaktioner.

 

Härtill kommer andra problem där man misstänker att mögellukten och ev. andra komponenter kan skapa irritation av slemhinnor. Patienten anmäler då symptom som svullnadskänsla, trötthetskänsla, spänningskänsla, värk i bihålorna och sårighetskänsla i näsa och munhåla. Symptomen kan lätt räknas upp men den kliniska undersökningen visar helt normala förhållanden. Atopiker och personer med låg stresströskel samt personer som till exempel inte tål cigarettrök och är speciellt utsatta för detta. Psykologisk sårbarhet och instabilitet är ett vanligt inslag i denna bild. Härtill kommer naturligtvis olika läkares bedömning av situationer som denna. Men symptomen upplevs mycket intensivt trots att kliniken är negativ.

 

En annan allergiform som är mest känd från arbetsmiljön kan framkallas genom inandning av sporer, som finns i rumsluften. Sporernas ringa storlek gör att de kan nå djupt ner i lungornas alveoler (de små lungblåsorna). Från arbetsmiljöer med stor exposition för höga sporkoncentrationer är ett antal allergiska lungsjukdomar kända (ofta kallade allergiska alveoliter). Tröskdammslunga, justerverkssjuka, fliseldarsjuka är exempel på tillstånd som hör till denna sjukdomsgrupp. Attacken kommer ett antal timmar efter exponeringen. Den yttrar sig som feber, lunginflammationsliknande förändringar med astmatiska inslag. Besvären kvarstår några dygn. Endast ett fåtal personer som utsätts för stora mängder sporer utvecklar dessa symptom. En viss ärftlig disposition måste troligen också till för denna typ av antikroppssjukdom. Sporerna och på dem sittande kemiska ämnen bildar med kroppens egna antikroppar ett slags komplex. Dessa antikroppskomplex ger en lokal vävnadsinflammation i lungornas alveoler och ger därmed feber och andningsbesvär. En exakta immunologiska mekanismen är inte helt klar.

 

Vid utredningen av den sjuke kan man vanligen finna en högre mängd antikroppar riktade mot svampsporer. Man kallar dem precipiterande antikroppar av IgG - typ. Man har därmed möjlighet att ställa en säker diagnos på den exponerade. Vi vet ännu inte om hög sporkoncentration står i relation till luktproblemen och ännu vet vi inte med säkerhet om just "bostadsmögel" har varit orsak till dessa sjukdomar. För att nå rumsluften måste sporerna passera flera lager av byggnadsmaterial. Luktmolekylerna däremot är mycket lättare och kan därför passera dessa barriärer. Lukten i ett rum behöver därför inte alltid innebära hög spormängd i rumsluften. Utredningen om de här sjukdomarna förekommer och i enstaka fall har man hittat presipiterande antikroppar mot mögel, ännu finns inget säkert allergifall beskrivet som har koppling till elak lukt i bostäder.

Sanering

 

Att betingelserna för mögelväxt är orsakade av ändrad bostads teknik står nu helt klart. För att komma till rätta med problemet krävs ofta mycket dyrbara och omfattande sanerings åtgärder kostnader på 20.000 - 100.000 för att sanera ett hus är normala priser. Ett sätt att angripa husdelarna är att behandla dom med svampdödande medel. Positiva resultat har erhållits i många fall men kompletterande saneringar behövs göras. En sanering utan att förändra fuktsituationen i huset är naturligtvis ganska meningslöst. Försök prövas också med att ventilera väggar och golv med en speciell teknik som gör att lukt ämnena prövas med viss framgång. Att påverka vattnets kapillärkraft med elektrisk spänning i marken är saker som också prövas men självklart viktigast är att förebygga fukt och fuktskador i våra bostäder. Ozonbehandling innebär närmast en luktsanerande åtgärd. En ozongenerator placeras i hemmet under ett till två dygn medan bostaden är utrymd. Goda effekter har noterats men behandlingen kräver komplettering med andra åtgärder.

 

 

· MÖGELRESISTANS Förmågan hos en ytbeläggning eller en grundlack att förhindra mögeltillväxt på ytan.

· NEUTRALA FÄRGER Vitt, krämfärgat, ljusbeige & grått – färger som vanligtvis passar väl tillsammans med andra färger.

· NÄRLIGGANDE KULÖRER De kulörer som ligger intill varandra på färgkartan.

· OGENOMSKINLIGT BETNINGSMEDEL Betningsmedel för utomhusbruk som fördunklar träets naturliga färg & fiberriktning, men som låter texturen synas genom. Vanligtvis appliceras ett skikt på obelagt trä.

· OLJEBASERAD FÄRG Färger som är gjorda med torkande olja; t ex linfrö, soya eller kinesisk träolja, såsom bindemedel, samt mineralterpentiner eller färgförtunning som utspädningsmedel. De är inte vanliga idag; de blir mycket hårda vid torkning men tar längre tid att torka än dispersionsfärger & behöver mer tid innan ommålning.

· OLJEBETS En lack som har tillsatts en transparent kulör. Har normalt sämre inträngningsförmåga än en äkta bets.

· Oljefärg Färg vars bindemedel huvudsakligen består av torkande olja, vanligtvis linolja. Ofta tillsätts standolja som är en typ av linolja för att förbättra kvaliteten.

· OORGANISK Material av annat slag än av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Exempel: mineraler & enkla salter är oorganiskt material..

· OPACITET Förmågan att hindra genomsläppning av ljus. En färg med hög opacitet döljer underlaget väl.

· ORGANISKT Avser en substans som härrör ur levande materia; molekylstrukturen innehåller kol.

· OUPPLÖSLIG Oförmåga att upplösas.

· Oxalsyra, Sockersyra, Harsyresyra. förekommer i naturen i bunden form i en mängd växtsafter, men framställes numera även på konstgjord väg ur cellulosa genom smältning med alkali under lufttillträde. Därvid uppkommer ett alkalioxalat (salter av oxalsyra kallas oxalat) som sedan överföres i olösligt kalksalt. Genom tillsats av en syra kan fri oxalsyra erhållas. Den bildar färglösa, nålformiga, luktlösa kristaller med rent sur smak, är lättlöslig i varmt vatten, svårlöslig i kallt. Oxalsyra används i tekniken vid tygtryck samt till metallputsmedel. Blekmedel ingår i fälgtvätt samt i fibertvätt (60-100 %)

· OXIDERING Kemisk reaktion med syre. T ex torkning av oljor i oljebaserad färg eller rost på järn eller stål.

· PARTIKELHALT Volymen av fasta partiklar (pigment plus bindemedel) hos en färg eller en grundlack, dividerad med den totala volymen, uttryck i procent. Med större andel fasta partiklar uppnås ett tjockare torrskikt vilket ger bättre täckförmåga & hållbarhet.

· PATENTFÄRG En flytande sammansättning som förhindrar kraftig insugning av färg eller tapetklister i puts, väggskivor eller andra porösa underlag.

· PETROLEUMDESTILLAT Flytande kolväte-lösningsmedel (som t ex mineralterpentiner) som är isolerade eller gjorda av petroleum.

· PIGMENT Pulveraktig substans som är en av de grundläggande komponenterna i färg & grundlack. Den ger vithet till färg, täckförmåga samt fyllighet.

· Pigment Olösligt, finkornigt färgämne, avsett att blandas med flytande eller fast bindemedel.

· Plastfärg Se akrylatfärg

· POLITYRPREPARAT Användes som försegling & klarfinish till golv, till tätning av kvistar, förekommer också i lösningsmedelsburna grundfärger.

· POLYMER Ett plastliknande material som tillverkas av kemiska ”monomerer” som i sin tur har tillverkats av alkohol & petrokemikalier. Vissa polymerer användes som vattenburen färg & bindemedel för tätning. Bindemedlets polymerpartiklar är små & vattenburna. Bindemedlets polymerpartiklar i vattenblandning kallas dispersion eller ”latex”.

· POLYMERPIGMENT (TYP IHÅLIGT KLOT) Vitt pigment som användes i vattenburna färger för att ge opacitet. Ett polymeriskt skal som innehåller antingen vatten eller luft som ger lätt spridning.

· POLYURETANLACK Klar ytbeläggning som baseras på modifierad alkydharts.

· POLYVINYLACETAT - SAMPOLYMERISAT Bindemedel som mestadels användes i dispersionsfärger för inomhusbruk.

· PUNKTGRUNDA Påföra grundfärg på de delar av ytan där färgen avlägsnats.

· PVK Pigmentvolymkoncentration. Förhållandet mellan befintlig pigmentvolym & volymen av icke flyktigt material (d.v.s. pigment & bindemedel) i en färg. Värdet uttrycks vanligtvis i procent. Högre procentvärden (t.ex. 40 % – 75 %) är förenade med matta färger, & lägre värden (t.ex. 10 %–25 %) med glans & sidenmatta färger. (PVC har en andra betydelse, nämligen polyvinylklorid, den viktigaste komponenten i vinylplast).

· REFLEKTANS Andelen av det ljus som träffar ytan som reflekteras.

· REFLEXIONSVÄRDE FÖR LJUS (LRV) Mängden ljus som reflekteras från en målad yta.

· RINNING Tunn (eller bredare gardinliknande) sträng av färg eller lack som rinner nedåt; kan bero på för tjockt färgskikt, ansamlingar i ojämnheter i underlaget (sprickor, hål etc.) eller överflödigt material som rinner sedan övrig färg stelnat.

· ROST Rödaktig, spröd oxid som bildas på järn eller järnlegeringar. Den är resultatet av exponering i luft & fukt eller av kemikalier.

· ROSTSKYDDSFÄRG En färg som tagits fram för att minimera rost eller korrosion vid direkt applicering på metall.

· RUGGNING I en torr färgyta har en fin textur skapats antingen av en andel relativt ojämna eller slipande pigment eller med slipmedel; denna textur förbättra glansegenskaperna & underlättar vidhäftningen för påföljande färgskikt.

· Rödfärg Slamfärg innehållande vete- eller rågmjölsklister som huvudsakligt bindemedel, järnoxidrött av särskild beskaffenhet (falurött) som pigment samt konserveringsmedel.

· Röta Förstörelse av organiskt material genom angrepp av rötsvamp.

· SALTUTSLAG Vitaktigt pulver (saltavlagring) som ibland framträder på murade ytor; den kommer till ytan medelst fukt.

· SANDSTRUKTUR Ojämn yta eller färg som blandats med sand.

· SCHABLONMÅLNING Metod att påföra ett mönster med hjälp av urklippta mallar som man pensel- eller svampmålar över.

· SEKUNDÄRKULÖRER Kulörer som skapas genom blandning av två skalfärger. De är orange, grön & purpur.

· SHATTERA En schattering skapas när svart tillsätts en kulör. Det är en mörkare variant av en kulör.

· SIDENMATT YTA En färg med en glansnivå mellan hög glans & äggskal.

· SILAN En silikonliknade substans som tillsätts grundlacker för att förbättra deras vidhäftning på glas- & metallytor i vått tillstånd.

· SILIKON Sammansättning som används vid framställning av bindemedel & som kännetecknas av enastående värmetålighet, stor vattenavstötande förmåga & mekanisk tålighet. Nyckelingrediens hos några grundlacker & ingår i många effektiva skumdämpare för vattenburna färger.

· SILIKONISERAD AKRYLATGRUNDLACK Samma som akrylatgrundlack, men en liten mängd silan har tillsatts, vilket ökar vidhäftningsförmågan på glas & vissa metaller i vått tillstånd.

· Silverputs. Lägg aluminiumfolie i botten på diskhon. Strö över 1 dl målar/hushållssoda till 4 liter vatten. Häll på kokhett vatten och lägg silvret i badet. Låt stå ca 3 minuter. Skölj och torka. Ej lämpligt för silver med mörkare dekor.

· SJÄLVRENSANDE Vissa utomhusfärger är sammansatta för att kritas relativt snabbt för att på så sätt upprätthålla ett vitt, rent utseende.

· SKALFÄRGER Färger som inte kan åstadkommas genom blandning av två andra färger. Dessa är: rött, gult & blått.

· SKEPPSBOTTENFÄRG Speciellt sammansatt färg för ytor som t ex båtskrov & bryggor. Den hindrar marina växter & djur från att fastna & växa.

· Skikt Tunn, på ett underlag vidhäftande beläggning, bildad efter applicering av färg eller lack.

· Skikttjocklek Tjocklek hos ett vått eller torrt färg- eller lackskikt.

· Slamfärg Slamfärg är traditionellt uppbyggd av pigment uppslammat i vatten med tillsats av en liten del stärkelse. I pigmentet förekommer olika typer av metallvitrioler som fungerar som skydd mot påverkan av mikroorganismer.

· SLIPGRUND Speciellt hård grundfärg som fyller & grundar, men som inte gör att trät sväller. Ytan slipas sedan innan nästa färgskikt läggs på.

· SLIPTORR Torkningstillstånd hos en slipbar målning då denna kan slipas utan att överskottet fastnar eller klibbar fast på sandpappret.

· SMUTSAVVISANDE Förmåga hos ytbeläggningen att förhindra inträngning av smuts.

· SPACKEL En pasta som används för att fylla ut skarvar mellan gipsskivor; används även för att laga sprickor, hål & andra defekter. Slipas jämnt före målning.

· SPARNINGSSTRYKNING Bestrykning av en yta som ligger intill en annan yta som inte skall bestrykas. Exempel: Målning av en fönsterbåge men inte av själva glaset.

· SPIKHUVUDEN MED ROSTANGREPP Rost på exponerade järnspikshuvuden; det kan synas igenom & missfärga det täckande skiktet. Kan uppträda om blanka spik används i stället för galvaniserade utomhus.

· SPRICKBILDNING Sönderdelning av ett torrt färg- eller lackskikt, oftast som ett resultat av åldrande eller rörelse i underlaget. Olika typer är hårfin sprickbildning, krackelering, kornig sprickbildning eller krokodilhud.

· SPRUTA Metod för målning där färgen bildar en fin dimma & sprutas mot ytan under tryck. Det finns olika typer av sprututrustning: aerosol, luftfritt & tryckluft.

· SPÄDNINGSMEDEL En vätska som ingår i en färg eller som kan tillsättas framförallt för att minska viskositeten. Förtunning är inte nödvändigtvis ett lösningsmedel för bindemedlet.

· Sträckförmåga/Dryghet Förmåga hos färg och lack att vid normal påföring ge ett sammanhängande skikt. Sträckförmåga/ Dryghet anges vanligen i det maximala antal m2 på vilket man utan hänsyn till full täckning förmår sprida ut 1 liter eller 1 kg av färgen eller lacken.

· STYREN-BUTADIEN Syntetisk latex som liknar syntetiskt gummi. Används i vissa typer av vattenburen färg.

· STÅLBORSTNING Rengöring av ytan med en stålborste eller stålborstrondell.

· STÄNK Färgdroppar som skvätter av rullen när du rollar en yta.

· STÖDLIST En pressad skumlist som vanligtvis placeras i fogar som är djupare än 12 mm för att fylla ut en del av utrymmet innan fogmassan appliceras. Skumstödlister finns i varierande storlekar, från 3mm till 20 mm.

· SUBSTRAT Underlag som färgen eller lacken appliceras på.

· SVAMPBILDNING En svart, grå eller brun svamp som kan växa på en färgs eller grundlacks yta. Den bildas oftast på områden som tenderar att vara fuktiga & som får lite eller inget solljus.

· SVAMPMÅLNING Inomhusmålningsteknik där äkta tvättsvamp används för att påföra eller delvis avlägsna ett ”lasyrskikt”.

· SYNTETISK Konstgjord, inte naturligt förekommande.

· TALK Magnesiumsilikat; ett vitt fyllnadsmedel som används i färg. Utgör bas för talk-puder.

· TENSIDURLAKNING Kallas även vattenfläckar eller blödning. Är ofta en brunaktig, blank rest som kan bildas på en yta då vattenbaserad färg påförs utomhus vid för fuktig eller kall väderlek, vilket resulterar i långsam torkning. Kan inte tvättas bort enkelt men brukar blekas bort inom cirka en månad.

· TERPENTIN En färglös, flyktig olja som destilleras ur tall. Användes som lösningsmedel & för rengöringsändamål, men har numera ersatts av mineralterpentin & lacknafta.

· Terpentin Färglös, flyktig vätska destillerad från produkter av vissa furuträd och bestående huvudsakligen av en komplex blandning av terpener.

· TID, ÖVERMÅLNINGSBAR EFTER............. Den tid som måste gå innan ett nytt färgskikt kan läggas på. Anges vanligtvis på etiketten.

· TITANDIOXID (TIO2) Ett dyrt, klarvitt pigment med hög opacitet som används som primärpigment i färger, både vatten- & lösningsmedelsburna.

· TOLUEN, TOLUOL Ett aromatiskt lösningsmedel som används vid tillverkning av en del färger & lacker

· TONING En toning skapas när grått tillsätts till en kulör.

· Toppfärg eller Täckskikt Färg avsedd att bilda sista skiktet i ett målningssystem, täckskitet.

· TOPPLACK Det skikt som är avsett att vara det sista i målningssystemet. Läggs normalt över en grundfärg, mellanstrykningsfärg.

· TORKFLÄCKAR Ojämn glans eller kulör som ett resultat av ett otätat underlag eller omåttligt höga eller låga temperaturer under torkning.

· TORKTID Intervall mellan bestrykning av färgen & när den är klar att använda.

· TORRHALT Ickeflyktiga ämnen i en färgs eller grundlacks sammansättning, dvs. ingredienser i ytbeläggningen som efter torkning utgör en torr hinna. Torrhalten består i huvudsak av pigment & bindemedel.

· Torrhalt Mängd av färg- eller lackkomponenter som efter torkning blir kvar på underlaget och bildar den torra filmen.

· TOXISK Skadlig & giftig.

· TRANSPARENT Har förmågan att låta ljuset passera utan diffusion eller spridning; klar.

· TREKULÖRSSCHEMA Ett färgschema som består av tre färger på lika avstånd från varandra på färghjulet.

· TRINATRIUMFOSFAT (TSP) Ett rengöringsmedel baserat på alkaliska material. Eftersom det innehåller fosfat är dess användning begränsad i vissa geografiska områden.

· TRYCKBESTÄNDIGHET Förmågan hos ett färgskikt att förhindra självvidhäftning vid användning på två ytor som kommer i kontakt med varandra, t ex dörr med karm, fönsterbåge & fönsterbänk.

· TRÄFIBERPLATTA, MEDELTÄT Plattor av komprimerade träfibrer. Ofta använda i byggdetaljer (ex. skåp).

· TRÄFIBERSKIVA HÅRD Allmän term för en slät skiva som tillverkas huvudsakligen av komprimerade träfibrer.

· TRÄFILLER Kraftigt pigmenterad produkt som används för att fylla i ådringen i trä innan mellanstrykningsfärg eller toppskikt påförs. Används på träslag med öppen ådring såsom ek, ask, valnöt & kastanj. Används för möbler & listverk.

· TVÄTTBARHET Förmågan hos en ytbeläggning att inte slitas ned eller ändra utseende när man gnuggar med en borste, svamp eller trasa & med tvättlösning som innehåller slipmedel.

· TVÄTTBARHET Mått på hur lätt det är att avlägsna smuts från den behandlade ytan utan att orsaka skada.

· TÄCKFÖRMÅGA Förmågan hos en färg eller ett betningsmedel att dölja den yta som den har applicerats på. Täckförmågan åstadkommes av färgens pigment & påverkas av hur tjockt färgen lägges på & hur väl penselmärken flyter ut.

· Täcklasyr Täcklasyr är som namnet antyder en kombination mellan en icke täckande lasyr och en täckfärg. Täcklasyren används då man önskar en täckande yta men ändå vill framhäva ytans struktur. Täcklasyren använd också med fördel då man önskar måla om en tidigare laserad yta till täckmålad.

· TÄCKNING En färgs eller ytbeläggnings dryghet, vanligtvis utryckt i m²/l. Vid pigmenterad ytbeläggning kan detta avse applicerad täckförmåga.

· ULTRAVIOLETT FILTER Ett ämne som används i en del utomhusfärger som absorberar UV-strålning & därmed minskar eller försenar skadliga UV-effekter av solstrålningen på ytbeläggningen eller underlaget.

· ULTRAVIOLETT STRÅLNING (UV) Den del av solens strålningsenergi som orsakar skador på ytbeläggningar & grundlacker & på obehandlade träytor.

· ULTRAVIOLETT-RESISTENS/UV-RESISTENS Förmåga hos ytbeläggningen eller grundlacken att inte ta skada när den utsätts för UV-strålning från till exempel direkt solljus.

· UNDERGLANS En ganska låg glans; glans med låg bildreflektion. Utmärks av att se matt ut när man betraktar den rakt framifrån, men ser blank ut när den betraktas snett från sidan.

· UNDERTON En fin eller avrundad kulör av begränsad intensitet som ger karaktär åt den dominanta kulören i en ytbeläggning.

· UPPBYGGNAD (ELLER SKIKTUPPBYGGNAD) Den tjocklek som en färg tenderar att appliceras med då man använder normal appliceringsteknik för ifrågavarande färg.

· URETAN Ett bindemedel som används i ytbeläggningar. Kännetecknas av utmärkt flexibilitet & resistens mot kemikalier.

· URETANMODIFIERAD ALKYD En alkyd som har modifierats kemiskt för ökad flexibilitet & resistens mot kemikalier. Ett bindemedel som används i polyuretanlacker.

· UTFLYTNING Förmågan hos en beläggning att bilda en jämn film utan penselmärken.

· UTFLYTNING Förmågan hos en färgbeläggning att jämnas ut vid applicering så att pensel- & rollermärken ej syns.

· VALÖR Ljushet eller mörkhet hos en kulör, till exempel har ljusblå, medium-blå & mörkblå olika valörer.

· VATTENAVSTÖTANDE MEDEL Ofärgade ytbehandlingar som har till uppgift att låta vatten pärla av ytan & minimera inträngning av vatten i underlaget.

· VATTENBUREN FÄRG Färg som tillverkats med akrylat, vinylacetatcopolymerer eller andra latexhartstyper & förtunnats med vatten. Den torkar snabbare än lösningsmedelsburen färg, luktar jämförelsevis mindre, har viss vattenånggenomsläpplighet & är lätt att hålla ren. Den flytande beståndsdelen är i huvudsak vatten.

· Vattenburen färg Färg som innehåller vatten som spädningsmedel.

· VATTENREDUCERBAR Kan förtunnas med vatten eller en vatten/lösningsmedelblandning.

· VEGETABILISK OLJA Olja som utvinns ur frön eller frukter.

· VIDHÄFTNING Förmågan hos ett torrt färgskikt eller bindemedel att förbli häftad vid underlaget. Vidhäftning är förmodligen den viktigaste enskilda egenskapen hos en färg eller ett bindemedel.

· VISKOSITET Vätsketjockleken hos färgen.

· VITLASERING Vid klarlackning på en vitlasering kan lacken ge en gulning så det bästa är att vitpigmentera klarlacken.

· VOC Flyktigt organiskt material. Alla kolföreningar som avdunstar under standardtestförhållanden. En del myndigheter har infört begränsningar av den tillåtna andelen av flyktiga organiska ämnen i färg på grund av omsorgen om miljö & hälsa.

· VÅTTJOCKLEK Tjockleken på det våta färgskiktet direkt efter påföring, innan det börjat torka.

· VÅTVIDHÄFTNING Förmågan hos en färg eller ytbeläggning att fästa på underlaget trots fuktiga förhållanden. Detta är av speciell vikt för utomhusfärger.

· VÄDERBESTÄNDIGHET Förmågan hos ytbeläggningar att motstå påverkan av vind, regn, sol & temperaturskiftningar utan att förlora i utseende & egenskaper.

· VÄDERBETNING En metod för att förbättra vidhäftningen på metallunderlag genom att låta luften inverka före målning.

· YTSPLITTRING Färgavlossning från ytan i remsor eller stycken. På samma sätt som med flagning är det ett resultat av bristande vidhäftning & filminträngning. Ytsplittring kan ske mellan skikten eller på själva underlaget.

· Ytsprickning Sprickning i de yttre skikten av en färg- eller lackfilm.

· Åldring Med tiden försiggående förändring av fysikaliska och kemiska egenskaperna hos färg- och lackskikt under inverkan av yttre krafter, t.ex. luft, vatten, värme, vibration.

· ÄGGSKAL En halvglänsande inomhusfärg som har sidenliknande utseende. Glansnivån ligger mellan matt & sidenmatt.

· ÖVERMÅLNINGSBAR Torkningstillstånd hos en målning då en ytterligare bestrykning kan göras utan att skada det tidigare skiktet.

 

 

Se också:

 

Grutes färghistoria

Vår miljöpolicy